Platsens förutsättningar

En viktig princip är att placera in den nya bebyggelsen naturligt i förhållande till områdets mark, terräng och topografi. Viktiga vyer och utblickar sparas och förstärks – och nya motiv läggs till.

Överordnad form

Gatornas dragning, inbördes hierarki och gaturummens utformning är stommen i trädgårdsstaden. Kvarteren placeras utifrån platsens topografi och gatorna länkas samman till ett finmaskigt nät.

Gatans utformning

Väl gestaltade och utförda gaturum utgör trädgårdsstadens stomme. Gatorna får en starkt grön prägel genom trädrader, grön förgårdsmark och planterade ytor för dagvatten. Gaturummet präglas också av husens placering, där fasadliv i kvartersgräns eller grön förgårdsmark ger olika karaktär.

Det gröna rummet

Grönskan fyller rekreativa behov, att leva nära grönska främjar hälsan. Centralt i trädgårdsstaden finns alltid ett parkrum eller torg som en samlande plats för möten, lek och rekreation.

Gemensamma mötesplatser

Platser för möten och aktiviteter gör trädgårdsstaden robust och socialt hållbar över tid. Här ryms en mångfald av platsbildningar av varierande skala och karaktär. Allt från det rumsbildande vackra trädet vid gatan till det stora parkrummet, torget eller lekplatsen.

Husens förhållande till gatan och trädgården

Husens placering, såväl som trädrader, häckar, staket och plank i tomtgräns definierar gaturummet. Gränsen mellan det offentliga och privata tydliggörs också genom att bebyggelsen i trädgårdsstaden hålls relativt tät. Fasaden är därmed en viktig del av det gemensamma rummet och därför är också en samordnad gestaltning av stor betydelse.

Skala

Trädgårdsstaden definieras av den mänskliga skalan och relationen mellan husen. En tät och låg bebyggelse förespråkas. Balansen i gaturummet har stor betydelse.

Husens utformning och gestaltning

Bebyggelsen är blandad och sätts samman med en variation av småhus och flerfamiljshus, mest hållbart blir det med en blandning också av ägande- och hyresrätter.

Radhus sätter ger en tydlig inramning, vilket ger stabila gaturum. Parkering göms inne i kvarteren på mindre samlade ytor

Parhus och enfamiljshus luckrar upp kvarteren och ger små inblickar i trädgårdarnas hemliga rum.

Små flerfamiljshus kan hålla en något högre skala och förstärka tex en huvudgata eller en större plats. I mer urbana lägen kan bottenvåningen innehålla verksamheter.

Funktioner – flexibilitet

Till bostaden hör flera komplement som förråd, carports eller garage för cyklar, bil och trädgårdsverktyg. Viktiga gemensamma funktioner är förskola eller skola, mindre verksamhetslokaler, plats för idrott, rekreation och odling.

Trädgårdsstadens utveckling

Det ställs naturligt nog nya krav på stadsutvecklingsprojekt med tiden, beroende på nya förutsättningar, behov och samhällsutvecklingen i stort. Under åren har därför våra trädgårdsstadsstrukturer utvecklats, för att vara fortsatt hållbara utan att göra avkall på de kvalitéer som är dess signum. Tvärtom har trädgårdsstaden goda möjligheter att växa fram i takt med den hållbara samhällsutvecklingen, med innovationer inom energi-, material- och byggteknik, digitalisering, ny infrastruktur och en växande delningsekonomi.

Vi ser trädgårdsstaden som en relevant stadsbyggnadstypologi, som med effektivt markutnyttjande med gröna förtecken och en humanistisk social strategi bidrar med kontinuitet och bestående värden till ett mångfacetterat samhällsbygge i gränslandet mellan stad och landsbygd.